lördag 29 mars 2014

Livet som små barnsförälder!

Allt är möjligt och allt är normalt som små barnsförälder. 

Vaknade av ett hysteriskt vrål från Oliver som sover bredvid mig. Sätter mig upp i sömnen och vaknar till liv då jag känner hur barnets kaskad spya smattrar till bak i mitt bakhuvud. Vänder min blick mot oliver som kaskad spyr över mig och hela sängen. Kl är 3 på natten och det är bara slänga sig själv i duschen och allt som går att tvätta i tvättmaskinen. 

Tvättmaskinen är nog en småbarnsförälders bästa vän men nu i natt var duschen min :) 

Så kan det gå när dom är små. Vi som verkligen trodde denna magsjuka var över men vi trodde fel. Resten av helgen får vi nog spendera hemma i sängen. Ingen lekpark eller något för oss. 

Nej göra ett nytt försök till att sova man vet aldrig när man måste vakna nästa gång så bäst man tar vara på minutrarna man har möjlighet att lägga igen ögonen. 

God natt!

En dag fylld med allt från himmel till jord

När vi vaknade i morse var det snabba ryck iväg till förskolan för att jag sen skulle kunna åka och lämna in bilen på verkstaden för byte av framrutan. Fick den bästa av familjebilarna som lånebil över dagen. En tvåsitsig skåpbil, den perfekta bilen för en familj med två barn. Tur för mig att jag lämnade Oliver på förskolan innan jag lämnade in bilen. Funderar och omstrukturerar dagen för att kunna få hem Oliver och köra Eric till jobbet. När jag lämnat bilen åkte jag och Elsa till mitt jobb för att tacka av en av mina kollegor.
Tyvärr fick jag inte möjlighet att vara med att tacka av henne något då personalen från förskolan ringde och var oroliga över hur Oliver mådde. Han var väldigt slö och frånvarande. Han satt bara där och somnade till och gick inte att få svar på tilltal. Ringde till Olivers pappa då jag inte har möjlighet att ha två barn i bilen samtidigt. När Olivers pappa kommer till förskolan var Oliver inte alls pigg utan så pass dålig att han och personalen tyckte att han bör besöka läkare omgående. Jag och Elsa åker in och möter upp på barnavd på sjukhuset. När jag kommer dit har Oliver redan börjat pigga på sig så läkaren är inte alls orolig och ser inget konstigt i hans beteende eller mående. Skönt!
Eftersom han varit magsjuk tidigare i veckan och inte ätit bra under veckan så har han heller inte bajsat på ett par dagar. Läkaren bestämmer sig för att testa ge honom ett lavemang för att se om hans konstiga slöhet kan berott på magen.

Medan lugnandet börjar verka passar jag och Oliver på att mysa lite.

Allt gick bra och efter lite trixande och fixande så kom vi oss hem. När vi kom hem så åkte Eric och hämtade vår nya fina familjemedlem. Vår efterlängtade nya diskmaskin. Sen vart det snabba ryck iväg och hämta hem bilen som nu har en väldigt fin framruta. Känns helt fantastiskt men också rätt konstigt då man nu mera kan se allting så klart när man kör. När jag kom hem med bilen var det bara packa in barn och karl i bilen för att åka och lämna på arbete. Vidare därifrån till Sjögatan för att hämta ut ett brev som jag igår inte fick hämta ut trots att jag har fullmakt till att göra det.
När min pappa åkte utomlands för att jobba skrev vi en fullmakt så att jag skulle kunna hämta ut hans rek brev om sådana skulle komma. Vi var in på sjögatan och skrev pappret för fullakten och lämande direkt över det till personalen där. Så nu när jag skulle hämta ut ett brev så förväntar man sig att det bara ska vara att skriva på och få brevet men icke. Något kan ju gå fel och i mitt fall så gör det då det. På något konstigt sätt har det inte blivit registrerat att  jag ska ha fullmakt. Men efter lite strul så bestämde personalen på hemköp med personalen på sjögatan att hemköp skulle skicka brevet till sjögatan och att jag sen skulle få hämta ut brevet på sjögatan. Strul strul men nu har vi brevet hemma i alla fall. Mycket har nu hänt och det är enbart dags för middag. Vidare på kvällen vart det allt från sy hårband till installering av diskmaskin.

Dags att slänga sig i sängen för morgon dagen lär inte bli lugnare :) Hoppas på fint väder så vi kan åka ut till lekparken och grilla lite korv.


fredag 28 mars 2014

Hur man syr ett fint hårband mer rosett till små bebisar

Sydde här om kvällen flera hårband till Elsa. Sydde alla hårband av gamla spillbitar som blivit över tidigare. Gjorde ett inlägg på sidan Återbruka på Facebook vilket fick bra respons. Lovade där att jag skulle fotografera och förklara bättre hur man gör dessa hårband. För att göra det så bra som möjligt gör jag ett inlägg här och visar hur man gör. Hoppas detta inspirerar till lite pyssel!

Rosett

Välj ut lämpligt stora spillbitar till en rosett. Jag valde det blommiga tyget till själva flugan och det vita till mitten bandet.
Vik in ca en halv cm på alla sidor, vik sedan tygbiten dubbelt med mönstret utåt. 


Nåla ihop.

Sy ihop tyget runt alla 4 kanter.

Vik den färdig sydda tygbiten så du får de önskade vecken.

Sy ett eller två stygn för hand för att få vecken att stanna på plats.

Nu är själva flugan klar. 

Ta det andra tyget och sy en liten tub. Ta tyget och vik det dubbelt men sy enbart ihop den på ena sida.

Vik sedan den lilla tuben ut och in så sömmen som du ser i bilden är på insidan av tuben.

Lägg tuben runt flugan, klipp tuben i önskad längd och sy förhand ihop den på den sida du väljer skall vara baksida av rosetten.

Rosetten är nu färdig.


HÅRBAND

Mät ut en tygbit efter önskad storlek och längd. (Denna är 36cm x ca 3cm.)


Sy in ca en halv cm på bägge kortsidorna så du får fina kanter.

Vik tyget dubbelt och sy en söm längst hela långsidan. Tänk på att de sydda kortsidorna är med avigan utåt så att alla sömmar hamnar på insida då du sedan vänder tuben  ut och in. 

Stick in resåren en cm in i tuben och sy fast. Mät runt barnets huvud och sy sedan fast resåren likadant på andra sidan. 

Hårbandet är nu färdigt.

Nu är både hårband och rosetten färdiga. 

Sy förhand fast rosetten på hårbandet.

Nu har du ditt hårband med en söt liten rosett på :)


Detta var allt för mig för denna gång. Hoppas vi får många fler fina små hårband runt om i Sverige nu :)












tisdag 25 mars 2014

Elsas gravidfotografering.

Två förväntansfulla och lyckliga föräldrar!

Pappa puss :)

Tjockis mamma :)

Kärlek!

Älskar dig/er!

Njut! 

Man behöver ju inte vara så seriös jämnt :) 

Vår fantastiskt duktiga vän och fotograf Sander Taats har tagit dessa bilder. Han fotade även min gravidmage då jag väntade Oliver. Roligt att få så fantastiskt fina bilder att spara och visa barnen då dom blir äldre. Ska lägga ut lite gravidbilder från då jag väntade oliver sen också. 







måndag 24 mars 2014

Blandade tråkigheter och funderingar om natten

Idag började dagen rätt dåligt och stressigt. Först hade jag missat att jag fått svar av BVC vilket gjorde att vi då jag vaknade hade ca 1 timme på oss att äta frukost, klä hela familjen och göra oss ordning för att befinna oss på BVC. Förstår inte hur man lyckas med det men vi var där i tid trots stressen. Väl på BVC vägde och mätte vi lillstumpan. Hon har både växt på längden och vikten väldigt bra trots sin magsjuka förra veckan. Skönt att hon växer och mår gott! Sen vaknade jag av att jag fick ett väldigt tråkigt samtal. Min extra mamma ringde och berättade att hon på morgonen fått det tråkiga beskedet av att hennes pappa gått bort. Hade hon inte också berättat att även hon nu åkt på magsjukan så hade jag åkt hem på direkten. Det är en stor sorg i mitt hjärta jag tänker på att denna fina människa lämnat oss. Detta får mig att tänka på hur skört livet är och hur man måste ta vara på livet. Jag känner att jag verkligen måste ta mig tid att åka och hälsa på min gammel farmor och gammel farfar så dom får träffa Elsa innan dom går bort. Jag vill åka upp till Dorotea och hälsa på min moster som jag vet har det väldigt svårt att komma och hälsa på oss även fast hon inte vill något hellre. Sen vill jag åka till Lycksele och hälsa på en av minna bästa vänner som själv är gravid och inte kan åka och hälsa på oss och just nu skulle hon nog behöva mig lite extra mycket då hon inte har det så lätt just nu.

Detta får mig att fundera lite extra på en annan sak. Nu är vår älskade lilla Elsa snart 1 månad. Enbart 2 dagar kvar eller rättare sagt 1 dag kvar då klockan är väldigt mycket nu. Funderar lite över vilken skillnad det är på våra familjer och vänner då det gäller hur dom velat träffa lilla Elsa. Erics föräldrar har såklart varit väldigt sugna och träffar sitt barnbarn så ofta dom bara får och kan men resten av hans släkt och vänner har inte varit särskilt aktiva. En släkting har skickat ett litet kort och gratulerat dock då Elsa var tre veckor redan men bättre de än inget, men annars är det tyst. Inte en ända vän eller släkting har hört av sig och velat komma och hälsa på. Inte en ända! Jag tycker att det är super tråkigt. Jag blir ledsen över det och kan förstå att det känns ännu mer för Erics del. Min släkt och mina vänner hör av sig och vill hälsa på och andra har skickat blommor för att gratulera. Min pappa har inte kunnat vara här ännu då han är utomlands och jobbar och min mamma har inte heller hälsat på men hon har skickat blommor. Tycker dock att min mamma borde ansträng sig lite mer än så men jag räknar tyvärr inte med så mycket mer av henne. Mina extra föräldrar är alltid delaktiga i allt i våra liv så även i Elsas. Delar av min släkt har besökt oss, några av mina vänner har besökt oss och andra har tagit kontakt och sagt att dom vill komma och hälsa på. Detta är trots allt mitt andra barn och alla är lika aktiva ändå men detta är Erics första barn och ändå är alla så frånvarande. Okej jag ska inte klaga på dessa människor men jag blir så ledsen för Erics skull som jag ser blir ledsen då ingen verkar särskilt intresserad av att att fått barn. Jag känner mig väldigt dum då jag tycker att det är en självklarhet att man åker och gratulerar sina vänner då som fått barn. Två av Erics vänner som står honom väldigt nära har fått sitt andra barn nu också och jag undrar hur man ska ställa sig till detta nu. Jag tycker ju att man ska åka och hälsa på och gratulera till den nya familjemedlemmen men då dom inte gjort mer än att skrivit ett grattis på Facebook känna det jävligt dumt. Ska vi åka och gratulera dom då dom inte visat något intresse av vårt barn? Jag brukar alltid försöka vara "den större personen" men i detta fall vet jag inte hur man ska göra. Ska man prata med dem och säga hur man känner och säga åt dom att dom borde kontakta Eric? Tycker inte att det är mitt jobb att berätta för dom hur dom ska vara mot sina vänner heller. 

Hur/vad gör man?
Hur ska man tänka? 
Hur ska man känna?

Till något lite ä roligare. Oliver kom hem igår. En dag tidigare fick han komma hem så vi fick en extra myskväll tillsammans :) Igår vart det ett mini helgmys med lite god mat och goda tilltugg på kvällen. Sen lite bok mys vid nattning. Så underbart med barn även om dom kan vara som idag väldigt griniga och skrikiga så som dom båda små liven varit idag. Oliver har varit så tvärt imot allt idag och varmrökt super grinig. Elsa hon har mest varit missnöjd också men sovit och varit tyst imellanåt. Men det måste väl vara såna dagar ibland med annars kan man ju inte uppskatta dom andra dagarna lika mycket :) Imorgon kanske man ska ta och åka ut och grilla eller något om det är bra väder. Vi får väl se vad dagen har att erbjuda oss imorgon. 


Nu har jag hoppat runt och inte varit särskilt sammanhängande i texter alldeles förlänge så nu ska jag sluta skriva för ikväll och hoppas på att det blir ett något bättre skrivit inlägg imorgon. Hoppas såklart på ett roligare och gladare inlägg då också. 

Kram och god natt!





lördag 22 mars 2014

Äntligen hemma!

Idag fick vi äntligen åka hem från sjukhuset. Elsa mår mycket bättre och vi kan med lätthet lämna vårt lilla rum på barnavdelningen. Det känns så skönt att komma hem. Även om vi inte gör något mer hemma än vad vi gjorde på sjukhuset känns det så mycket skönare att vara veta att man kan göra vad man vill när man vill. Bara för att vi var på ett isoleringsrum var det som att sitta inlåst på ett fängelse då vi var på sjukhuset. Visst idag har vi bara legat och myst i soffan och på sjukhuset hade vi bara myst i sängen hela dagen så det är ju ingen större skillnad men hemma är alltid hemma 😄 

Nu fortsätter vi blicka framåt och hoppas på att få fortsätta vara friska. 

Så tyvärr har jag inte så mycket roligt att berätta idag förutom att vi faktiskt äntligen är hemma 😃

onsdag 19 mars 2014

Natt nr 2 på rum 7

ÄDå är vi påväg in på natt nr 2 här på rum 7. Elsa börjar kännas lite piggare tycker jag. Hon verkar fortfarande ha väldigt ont i magen och har mycket lösavföring men hon kräks inte längre och hon börjar få upp aptiten igen. Känns skönt att det börjar gå åt rätt håll. Hoppas på att vi ska få åka hem imorgon. Nu säger vi god natt och på återseende 😃


God morgon, god morgon!

Då har vi vaknat här på rum 7, barnavdelningen på sjukhuset. Lillan har sovit mycket inatt och det har även jag fått gjort. Elsa har inte ätit så mycket inatt men hon år iallafall riktigt nu på morgonen. Nu väntar vi på att få veta hur dagen kommer se ut. Elsa känns lite bättre i hudfärgen men hon äter dåligt så vi får väl se vad det blir av detta. Förhoppningsvis så får vi åka hem idag igen. 


Vi passar på att mysa och må gott nu då det inte inte finns något annat att göra. Men inte klagar jag 😃 Bebismys tackar vi aldrig nej till. 

Sjukhus och djävulskaper

Lilla söta Elsa har blivit sjuk. Hon har åkt på någon typ av magsjuka eller dyrligt. Hon äter dåligt, bajsar mycket och hennes urin luktade väldigt konstigt idag. Den luktade nästan som alkohol. Ringde in bara för att kolla vad dom tyckte om detta och om det fanns något man skulle kunna göra hemma men dom tyckte direkt att vi skulle åka in till akutmottagningen med henne. Där gjorde dom alla möjliga tester och allt såg okej ut förutom att hon är lite som dom kallar det "marmorerad" över kroppen hon är lite blå och det ser nästan ut som ett nät över hennes kropp. När man trycker på huden så den blir "vit" så skall den åter få sin färg igen under 3sekunder  men när man testade detta på Elsa så tog det 3 sekunder och kanske t.o.m någon sekund till. Detta tyckte inte heller läkarna var riktigt bra så dom beslutade sig för att behålla henne för observation över natten så man ser att allt är som det ska. Ser allt bra ut så får vi åka hem imorgon igen. Skönt att dom är noga och  tar det säkra före det osäkra med dessa små liv. Nu ska jag försöka sova lite innan det är dags för matning och blöjbyte igen  :)

Natti natti och kram från oss!

tisdag 18 mars 2014

Världens sämste bloggare!

Hej hej här är jag igen världens sämste bloggare. 

Bloggaren som aldrig bloggar... 

Ser att det är ett helt år sen jag skrev något sist så det är väl dags att ta tag i detta nu och faktiskt skriva ett inlägg. Ska inget lova men min tanke är väl att ta tag i detta nu och börja skiva lite oftare. 

Ska försöka summera det senaste året lite snabbt:

• Jag och Eric flyttade i hop i början av 2013. Officiellt från och med sista maj om  jag inte minns fel men Eric bodde här med oss redan från Jan.

• Vår sommar bestod av Geocaching till största delen. Förutom då vi hade Oliver hemma då var det såklart han som gällde.

• Det vart inget Öland roots som vi planerade men självklart var vi på Urkult :)   Helt fantastiskt väder var det hela helgen. 

• Någon gång i början på juli kissade jag på stickan och den visade ett +. Vi ska bli föräldrar och oliver ska få sig ett litet syskon :) 

• Fick i början av juni veta att jag hade cellförändringar men då sa dom att det förmodligen bara var hormonellt så att testet jag skulle göra om tre mån skulle nog visa att dom försvunnit. I Aug fick jag veta att så ej var fallet utan det var svåra förändringar som man kunde se tydligt med blotta ögat. I Sep fick jag veta att man ville operera mig så snabbt som möjligt för att ta bort dessa förändringar innan dom blir till cancer. Pga av att jag väntade liten bestämde jag/vi att jag skulle vänta med op så länge jag kunde. Gjorde nya prover i nov och igen i dec. Bege dessa gånger visade proverna väldigt konstiga svar men man bestämde då att det var säkert att vänta med operation tills efter förlossningen. 

• 11 dec ville bäbis komma ut för första gången. Läkarna lyckades stoppa detta.

• 7 jan var det dags igen. Då var bäbis återigen påväg ut men även denna gång gick det att stoppa. 

• 20 feb blev jag sjuk och inlagd på sjukhuset. Läkarna hade lite stressigt när jag kom in med en vill puls på mellan 120-150slag i minuten och bäbis puls låg på mellan 200-220slag i minuten. Som tur var gick allt bra och vi slapp ett akut kejsarsnitt men vart kvar på sjukhuset tills den 23. 

• Den 23 feb fick jag/vi på eftermiddagen ett samtal från en av mina läkare som äntligen kom med positiva besked. Nr 1: Min infektion som gjort mig sjuk hade börjat gå ner så jag verkade svara bra på antibiotikan. Nr 2: Vi skulle få bli igångsatta så bäbis skulle få komma ut nu. 

• 25 feb kl 9:00 fick jag första dosen med igångsättning. (Ska skriva ett riktigt inlägg  om hela förlossningen senare)

• 26 feb kl 01:11 föddes våran lilla  dotter Elsa. Hon vägde 3220g och var 49cm lång. 
Oliver fick hälsa på sin lillasyster senare på dagen. Han var så stolt storebror och pussade på sin lillasyster :) 


Ja detta var en snabb summering av vårt år som gått. Sen Elsa föddes har vi mest bara tagit det lugnt och försökt komma in i de nya rutinerna och få vardagen att gå. Så nu när jag är hemma den närmaste tiden tänker jag göra mitt bästa och styra upp denna sida. 

Ses snart igen / Emma